Lasersköld

2007-12-21

Min nya metod

Jag tänker hitta på en ny metod.

Det är inte det viktiga naturligtvis. Det viktiga är att jag ska kalla den för något helt unikt som helt skiljer sig från alla andra namn som människor runt omkring mig valt att kalla sina metoder, oavsett vad de är. Mina medmänniskor (=alla som inte är jag. Du till exempel) och jag själv är experter på att generalisera. Om jag säger att jag ska gå på bio så säger de som genomskådat mina handlingar: ‘Det går inget bra på bio’ eller ‘Ja, bio är alltid jättekul’. Saker som jag själv natruligtvis inte har någon aning om innan jag sett filmen som jag tänkt att gå på. Naturligtvis behöver jag inte gå på bio om jag vill slippa höra alla gissade resuméer. Jag behöver inte heller säga till mina kompisar att jag ska gå på bio. Föresten… jag brukar ju inte ens gå på bio, vad är problemet?

Det finns en miljon sätt att ta tag i tillvaron. Bara en del sätter namn på vad de egentligen håller på med. Det verkar liksom finnas ett behov av att man snabbt ska kunna säga vad man håller på med så att alla (=inklusive jag själv den här gången) ska förstå vad man menar. Naturligtvis förstår ingen.

Appropå generaliserande så börjar den flitige lingvistikern (=språkvetaren) påpeka att jag ska ta itu med mina egna generaliseringar till att börja med. Det duger inte att använda man och alla andra i några sammanhang där jag ska försöka säga något med den minsta gnutta personlighet eller oluddighet.

Det viktiga med hela den här texten

Den kloke (=alla de som ser sig själva som kloka) har redan insett att för att spara processorkraft och tid (på sig själv) så hoppar hon vilt till den tjocka rubriken en bit ned på sidan.

Hjulen är på gång (klandra min felstavning om du vill, jag ser fortfarande kommunikationsformen som en envägskommunikation) Jag känner mig smått avslappnad, och jag känner mig smått stressad. Jag är inte van vid att vara tvungen att göra så mycket på så kort tid innan en speciell tidpunkt. Ändå är det inte så mycket jag ska göra för min del. Jag kan tänka mig att det finns andra som skulle vara ännu mycket mer stressade om de skulle vara lika stressade över det lilla jag är stressad över och samtidigt vara lika mycket mer stressade över allt annat de håller på med, eftersom de håller på med så mycket mer än vad jag gör.

Det är tur att julen inte handlar om att handla julklappar till varandra, enbart. Det är synda att jag ska få så många julklappar som jag måste besvara med egna. Det är ännu mer synd att jag tycker om julklappar. Eller så är det bra att jag tycker om julklappar, bara det att jag inte just nu har viljan att glädja mig åt det faktumet. Det får mig att tänka på julafton. Det är ju ändå det som (i alla fall för mig) alla förberedelser handlar om.

Jag ska (som sagt, för de som inte hoppade till den feta texten) namnge min metod. Hittat på den har jag ju redan gjort (till största del omedvetet). Jag ska kalla den Mattias super duper mega turbometod för allt möjligt. Den ska vara tillämpbar på alla problem och den ska läras i skolan, vid sidan om vissa andra utvalda metoder, som Machiavellis härskarteknker och andra nyttiga saker.

Nu är det jul i alla fall. God jul!

Det snöar det snöar, bäst att städa så att det inte blir en överaskning i vår